Glasögon till bruden...
Efter lång tids tjat från mina nära och kära har jag äntligen gått till optikern och fått bekräftat att jag behöver glasögon. Jag har ett litet brytningsfel. Observera litet. Så nu mina vänner; har jag blivit med glasögon! Och om jag får säga det själv, så är jag riktigt snygg i mina lärarinnebrillor! Jag ska bara försöka att komma ihåg att ha dem på mig också.
Ida och Ola flyttade i lördags. Eller rättare sagt; jag flyttade åt Ida och Ola. Ja, inte bara jag då, vi var några stycken. Tack och lov, annars hade jag nog avlidit. En sak är i alla fall säker. Jag ska aldrig flytta till en lägenhet på fjärde våningen utan hiss. Och om det är någon annan av mina vänner som får för sig att göra det, så är jag upptagen den dagen. Jag har väldigt mycket planer i kommande flyttider. Så tro inte att jag inte är hjälpsam, jag är bara en väldigt busy lady.
Jag har väldigt lätt för att få blåmärken. Det är allmänt känt. Men just nu ser det ut som om jag har blivit misshandlad och jag blir chockad själv varje gång jag ser mina armar och lår. På jobbet idag frågade de lite försiktigt vad som hade hänt, de var rädda att jag hade blivit slagen. -Nä, jag har bara flyttat, svarade jag. Mamma tyckte att jag skulle gå till läkare för att kolla upp det. -Du är ju inte normal, sa hon. Men jag och läkare är inte goda vänner. Jag får väl googla det, så får jag väl reda på att jag har en obotlig blodsjukdom och har bara några veckor kvar att leva. Nä, jag lever nog hellre i ovisshet och överraskar er alla med mitt långa liv!
Puss och kram
