En jävla hälsning från Rom
Förresten Lotta. Jag var på gymmet igår och gjorde en ny upptäckt: "Parfymen" har en bror som ser exakt likadan ut, med lika mycket kläder, men luktar inte lika mycket parfym som "parfymen"!
Fylleragg
Redan desperat, tänkte jag.
-Du, kom igen, han är ju snygg. Vad har du att förlora?
-En superfin pojkvän, svarade jag.
Topp och botten
5 i topp (egentligen helt utan inbördes ordning)
1 Nu kommer hösten. Utan att få dåligt samvete kan jag sitta inne hela dagen med en kopp te och kolla film och mysa.
2 Kärleken. Det är verkligen härligt att vara kär.
3 Jobbet. Jobbarpolarna är super och dagarna försvinner så himla snabbt.
4 McLeod´s Daughters. Då kan jag drömma mig bort till en hästgård i Australien. Anna på Drovers (som stället heter där de bor), hästuppfödare med värsta aussie-dialekten som räddar Nick och Tess ur brinnande hus. Det låter bra.
5 Äntligen helg. Så skönt att vara ledig och bara kunna ta det lugnt.
5 i botten (eller vad jag nu ska kalla det)
1 Nu kommer hösten...och med det regnet och blåsten. Efter cykelturen till jobbet på morgonen ser jag ut som en dränkt katt som var kass på att sminka sig med mascaran.
2 Kärleken. Varför kan det inte vara på topp hela tiden?
3 Jobbet. Stress, stress, stress. Nästa gång nån ringer hem till mig kommer jag nog att svara: -Välkommen till Trygg-Hansa Motorskador, det är Anna Persson! Jag drömmer ju tillochmed om försäkringar...
4 McLeod´s Daughters. Jag får se det alldeles för sällan. Och dessutom blir jag lite mobbad för det...
5 Är det nu helg igen? Rastlöshet...va tusan ska jag göra hela dagen...?

Familj, familj, familj
Vilken familjehelg!
Fredagskvällen hemma hos min älsklings föräldrar...och även lördagskvällen. Skulle kunna vara outhärdligt...men det var det inte, det var mycket trevligt. Eftersom jag bara har träffat dem väldigt snabbt innan, så visste jag ju inte vad som komma skulle. Jag hade blivit lite uppskrämd att pappa Bengt skulle vara en svår typ att blidka. Men jag tycker själv att jag gjorde bra ifrån mig. Det återstår ju att se om jag blir inbjuden fler gånger!
Söndagseftermiddagen gick åt till att fira morfars födelsedag. Som vanligt blev det livliga diskussioner mellan mamma, moster och morfar. Fast idag blev de i alla fall inte ovänner. Det pratades i stället en massa om min älskling. Min familj är ganska nyfiken och vill veta allt. Min moster håller på och renoverar.
-Är din pojkvän händig, undrar hon. För jag skulle behöva lite hjälp. Eller han kanske är bra på nåt annat?
(Haha, du skulle bara veta, tänker jag)
Min morfar är en man full av roliga historier. Han vet inte om det själv, eftersom de roliga historierna gäller saker som han gör utan att vara medvetande om det. Han är otroligt snål. Ja, jag tror faktiskt inte att jag har träffat nån liknande. En gång kom han hem till min moster med 2 paket vispgrädde.
-Jag har köpt 2 stycken grädde. Det var på extrapris, 2 för 15 kronor. så jag tog med en till dig.
-Jaha, inte för att jag behöver det, säger hon, men tack så mycket.
-Ja, då är du skyldig mig 7.50, säger min käre morfar.
En annan historia är när han pratade med sin kvinnliga vän.
-Åh, det hade varit så skönt att komma iväg ett tag till solen, drömmer hon.
-Ja, men jag kan bjuda dig så kan vi ta en resa nånstans, säger då morfar.
Efter ett litet tag när han har tänkt över saken, säger han:
-Ähh, du förstod väl att jag skojade när jag sa att jag skulle bjuda dig?!!!
Det är min morfar det!
Här är min kusin Daniel, min moster och jag när vi var i Spanien för några somrar sen.
(Ojoj, vad kort hår jag har!)
Ynkliga lilla snubbe som kastat 4000 i sjön
Jag måste bara berätta om en snubbe som ringde mig på jobbet idag. Stackars lilla korkade snubbe. Tänk er en man in 40-årsåldern, utländsk brytning och mycket ynklig röst. Och tänk att detta är en mycket förkortad version. Jag tror han ältade samma sak i en kvart ungefär.
-Hallå, jag har problem, du måste hjälpa maj.
-Ok, vad är det som har hänt? frågar jag med min mjukaste stämma, eftersom det låter som han ska börja lipa när som helst.
-En bil har krockat, jag betalade 4000 kronor till mannen.
-Jaha...nu förstår jag inte. Vad snackar han om.
-Jag kört ut och bilen krockade maj.
-Ähh, ok, jaha. Men hur gick det till då?
-Jag körde bilen och han körde bilen och krockade maj. Det gäller att ha tålamod.
-Men varför betalade du 4000 kronor? frågar jag.
-Han sa jag var full!
-Var du full? Hoppas han inte börjar lipa...
-Naj. Jag druckit en öl på maten, men det var massa timmar innan. Det var bara 3,5 procent öl. Försvinna i blodet snabbt.
-Mmm, nja, men jag fattar ändå inte. Vad har hänt med din bil?
-Jag stanna vid rödljus och han kört in i maj.
-Men...då är det ju inte ditt fel. Varför betalade du honom 4000 kronor?
-Han hota maj. Sa han skulle kalla på polisen. För jag var full. Han var en äcklig gubbe, en sån där oärlig person. Jag lita inte på honom.
-Jaha. Den här snubben är ju helt lost.
-Kan du betala maj 4000 kronor? Det var mina sista pengar. Han låter så uppgiven.
-Äh, nä, absolut inte. Men vad hände sen då?
-Polisen komma och jag var inte full. Jag fick blåsa. Han är ju inte sann. Så han var alltså inte full trots allt.
-Men varför betalade du honom pengar då? Om du nu inte var full.
-Han hota mig, äckliga gubben.
Jag slår in den ynkliga snubbens personnummer i datorn. Hmm, nåt stämmer inte.
-Har du ett utländskt körkort, för det står här att du saknar körkort?
-Naj. Jag har inget körkort. (Ähhh, va???)
-Jag kan tyvärr inte hjälpa dig.
-Men jag har ju betalat 4000 kronor. Kan ni laga min bil då?
-Men sötaste lilla vän (ville jag säga men sa det inte...). Du har ju ingen försäkring på din bil!
Helt plötsligt kändes det som om min dag var toppen. Jag hade ju trots allt inte betalt 4000 kronor till en äcklig gubbe som hotat mig, fått blåsa, och upptäckt att jag hade betalt dessa pengar i onödan.
Så mycket ilska...
Helt slut. Vilken dag på jobbet. Galet mycket att göra. Ville bara hem och sova, men hade ju lovat chefen att jobba över. Lagom till eftermiddagströttheten ringer telefonen (som om det inte gör det ständigt...!). Jag pratar med Björn 56 år. Aldrig nånsin har jag tagit emot så mycket skällsord och svordomar. Han var så arg, men jag tror att han var full också. Och gift var han, stackars frun. Fast hon kanske också är sjuk i huvudet. I början lät han ganska så trevlig, men oj oj vad jag bedrog mig.
-Vem anser du vara vållande till olyckan? frågar han. Inte konstigt alls...än.
-Vi har tagit ett beslut här att det är du som är vållande, eftersom du har kört på en annan bil, säger jag lite lagom diplomatiskt.
-Jaså, det säger du, säger Björn.
-Ni är ju inte kloka. Jag ska säga till alla mina vänner att de ska byta försäkringsbolag...för ni är ju helt dumma i huvudet. Och jag ska minsann byta försäkringsbolag.
-Det är helt ok. Säg du det till dina vänner, och säg du upp din försäkring (för såna galningar vill vi ändå inte att ha och göra med).
-Du är en jävla idiot, du ska bara dra åt helvete, din idiot, jävla inkompetenta jävel. Ojojoj, tänker jag. Han är ju sjuk i huvudet på riktigt. Efter att ha hört diverse svordomar och skitsnack kommer det värsta.
-Du kan dra din fitta över huvudet. Hmmm, tänker jag, hur ska det gå till...?
-Nä du, det kan jag inte. Jag har ingen aning om hur jag ska göra det. Nu tycker jag att du är barnslig och tänker inte prata mer med dig. Jag försöker prata med honom men inser att han är ett hopplöst fall. Efter ytterliggare några svordomar lägger han på.
Efter några minuter ringer telefonen hos min kollega. Det är Björn. Hon kopplar snabbt vidare till nån annan stackare. Efter ungefär 30 minuter har han skällt ut 5 personer och kallat dem allt möjligt hemskt. Till slut ringer chefen upp honom och förbjuder honom att nånsin ringa oss igen.
Vad är det med folk? Att man orkar lägga all den energin på att vara så arg övergår mitt förstånd. Men det är väl bara att inse; Det finns alla typer av människor...och du kommer inte undan dem!
Jag var tvungen att ta med en kul bild för att bli på lite bättre humör efter psyk-Björns attack.